Bäckslända

Bäckslända Bäckslända

Bäcksländor lever i och nära rinnande vatten, där de ofta utgör viktig föda för olika fiskar. Som färdig slända lever den ungefär en månad.  Puppstadium saknas. Nymferna (larverna) känns igen på de två långa antennerna och de två analspröten. Som fullbildade är de flesta ungefär en centimeter långa, ofta i oansenliga färger. De flesta arter har två par välutvecklade vingar, men är ändå i allmänhet rätt dåliga flygare. Plecoptera betyder hopvikta vingar, vilket syftar på vingarnas solfjäderformade sammanvikning då sländan är i vila.

Bäcksländor saknar puppstadium. Generations-tiden är i regel ett år, medan några få arter har en två- eller treårig utveckling. Bäcksländornas flygperiod infaller, med något undantag, tidigt på året, ibland innan snön smält bort. Såväl ägg som nymfer lever i rinnande vatten.

Bäcksländor uppehåller sig mest nära vattnet bland stenar och vegetation. Även parningen sker vanligtvis i anslutning till vattnet.

Bäcksländor behöver rena, opåverkade vattendrag, vilket fått till följd att många arters utbredning minskat kraftigt i takt med att många vattendrag fått ta emot föroreningar. Nymfernas tillväxt missgynnas av såväl minskade syrgashalter i vattnet som högre vattentemperatur. Många arter är starkt anpassade till specifika förhållanden i sin miljö.

Bäcksländenymf Bäcksländenymf

Antalet nymfstadier kan, bland de i Sverige förekommande arterna, uppgå till hela 33 stycken, men ligger i allmänhet på något tiotal.  Tillväxtperioden sker, till skillnad från andra insekter, huvudsakligen under vinterhalvåret, vilket förklarar den tidiga flygperioden.

Nymfens förvandling till imago (fullbordad insekt) sker hos de allra flesta arter tidigt på våren, ofta vid strandkanten under morgnar eller kvällar. Längden uppgår oftast till någon centimeter, medan en del arter bara blir några millimeter.

Sveriges största, Dinocras cephalotes, når tre centimeter. De flesta bäcksländor är färgade i gråbrunt eller brunsvart, men några är intensiva i grönt eller gult.