STOPP OCH BELÄGG

NU SKALL VI REDA UT BEGREPPEN!!!

Det finns allt för många förståsigpåare (speciellt flugfiskare) som med en snabb expertblick kan avgöra vad fenskadad fisk beror på. Därför vill jag nu en gång för alla reda ut lite begrepp runt skador på fenor på odlad Regnbåge, som man ofta ser i Put & Take vatten.

Vi säger ofta så där lite slarvigt att ”fisken har fått svampangrepp” eller ”odlaren klipper fenorna” eller ”de har skadats när de skaver mot isen”, men fullt så enkelt är det inte.

1. Fiskars fenor kan drabbas av en mängd olika sjukdomar; Blödningar i fenorna och vid fenbaserna tyder på bakterie- eller virusinfektioner. Blodiga fenbaser har traditionellt betraktats som ett symptom på furunkulos men kan även förekomma vid andra infektionssjukdomar och vid syrebrist.  Om bakterier angriper fenorna uppstår fenröta, fenornas kanter blir vita och mjukdelarna förstörs så småningom tills endast fenstrålarna återstår. Vid gasblåsesjuka uppstår det ofta gasbubblor på fenorna. Bubblorna försvinner relativt snabbt om fisken tas upp ur vattnet eller gastrycket återställs varför dessa måste undersökas omgående.

2. Fisk som hålls i täta bestånd har ofta slitna fenspetsar då fiskarna nafsar på varandra. Speciellt på ovankanten av stjärtfenan som skadas när pelletsen dalar mot bottnen och fisk som befinner sig vid ytan hugger neråt efter pelletsen och då samtidigt kan skada/bita annan fisk. Detta händer speciellt vid täta bestånd i odling, vid maskinell matning på samma ställe och alltid matning vid samma tidpunkt. Fisken lär sig rutinerna och blir väldigt aggressiv vid matningen eftersom den slåss om maten – de allra flesta fenskadorna man ser på odlad fisk beror på täta bestånd.

3. När fisken går i lek kan hannarna bli aggressiva och med ett naturligt beteende jagar de annan fisk och biter bl.a. på fenorna.

4. Men fiskens fenor kan också ha fångstskador från nylonrep och nylongarn i not och håvar. Detta kan t.ex. uppstå när odlaren skall ”nota in” fisken i odlingsdammen innan leverans, eller när man lyfter upp fisken i jättehåvar (4 meter breda) eller när man lyfter upp fisken med håv från tanken på leveransbilen vid isättning. Dessa skador är lätta att känna igen och är väl avgränsade på t.ex. stjärtfenorna (se bildexempel – Dan´s Regnbåge på 6,3 kg).

5. Det är fel att tro att skador på fiskens fenor beror på att de skrapar mot isens undersida – så är det inte!

6. Det är fel att tro att odlaren klipper fenorna på fisken – så är det inte!
Däremot, som ett sätt att skilja mellan odlad respektive skyddsvärd vild laxfisk, så får varje år hundratusentals lax- och öringssmolt fettfenan bortklippt före utsättning i älvar och sjöar.

Vi kan sammanfatta det hela genom att säga att det i princip är helt omöjligt att fiska i ett Put & Take-vatten som har fiskar som till 100 % är felfria – faktiskt är det också omöjligt även i vilda bestånd. Däremot kan Put & Take-stället noga välja sina leverantörer och jobba med dom så att en så stor andel fiskar som möjligt skall vara befriade från fenskador eller i alla fall ha så lite skador som möjligt!!!

Johan Threms
Ekemölla Sportfiske
 

Nyhetsarkiv

Länkar

Senaste nyheter